Matterhorn

Vi har denna sommar klättrat Matterhorn.

Ända sedan vi första gången såg siluetten av detta ikoniska berg har vi velat klättra det, men det har dröjt närmare 20 år innan det blev av. 

Matterhorn är med 4478 m inte ett väldigt högt berg, men det kräver en del klättervana och ffa en god fysisk form. 

Vidare är det sannolikt det berg i Världen som dödat flest klättrare. Visserligen har Annapurna och liknande dödat en långt högre andel av dess presumtiva bestigare, men de kommer likväl inte nära de mer än 500 klättrare som Matterhorn dräpt.

Fortsätt läsa “Matterhorn”

Från ung till medelålders amatör

Det var 16 år sedan. Jag var i Alperna för första gången i mitt liv, sugen att bestiga något berg i området. En lokal guide entusiastiskt informerade oss att vi skulle bestiga Aiguille de Midi, gav oss isyxor, snökängor och stegjärn och vi gav oss ut utan vidare förklaringar.

Ävenflykter
Första gången på Aiguille du Midi med lånad utrustning och för mycket kläder på, lyckligt ovetande vad som väntar

Aiguille du Midi ligger på franska sidan av Mont Blanc. Från Chamonix åker man upp med en lift till toppen av berget, tar sig förbi alla varningsskyltar som finns vid kanten av utsiktsplattformen och går ut på en smal bergskam med avsatser på flera hundra meter på varje sida. Efter kamvandring blir det en kort glaciärpromenad för att gå runt berget och klippklättring hela vägen tillbaka till en annan utsiktsplattform. Så ser den enklaste leden ut.

Fortsätt läsa “Från ung till medelålders amatör”

Amazonas – I Orellanas (första) fotspår

Att kontemplera nya äventyr i nedsjunken i fåtöljen i biblioteket med ett glas rött vin nära till hands är en trevlig sysselsättning i vintermörkret. Det är vidare långt mindre strapatsrikt än att faktiskt företa sig något reellt, men likväl ofta påfallande stimulerande.

Mina tankar vandrade denna gång till Francisco de Orellana, eller som hans fulla namn var – Francisco de Orellana Bejarano Pizarro y Torres de Altamirano och den flod han gav sitt namn till – Rio de Orellana. Idag känner väl få till hans namn, och de flesta är mer bekanta med hans flod under namnet Amazonas (syftande på de kvinnliga indiankrigare som skall ha attackerat honom).

Fortsätt läsa “Amazonas – I Orellanas (första) fotspår”

En annorlunda bröllopsresa. Eller hur vi besteg Kilimanjaro – vårt första berg tillsammans.

Vi var unga, kära, nygifta och ville göra något annorlunda för vår bröllopsresa. Då vi båda älskade berg, bestämde vi oss att slå på stort och fara till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro och ta en safari efteråt.

Det lät så otroligt romantiskt i våra öron. Kilimanjaro, det högsta berget i Afrika, har ett kling till sitt namn. Dessutom skulle det bli vårt första berg tillsammans och första berg för mig någonsin. Patric har i alla fall bestigit Mont Blanc, men jag som kommer från en av de plattaste platser på planeten – träsk- och myggfyllda norra Ryssland – har aldrig gjort något liknande.

Vi förberedde oss väl, läste på, valde en enkel rutt (6 dagar Machame rutt), hittade ett trovärdigt guideföretag (Tanzania Serengeti Adventure), vaccinerade oss, införskaffade allt som behövdes och tränade kondition. Äntligen var det dags att fara!

Fortsätt läsa “En annorlunda bröllopsresa. Eller hur vi besteg Kilimanjaro – vårt första berg tillsammans.”

Dyka med bläckfiskar

Alla läsare av äldre pojkböcker och serietidningar vet att kamp med havets lealösa giganter är en naturlig del av grodmanstillvaron. Sant är också att man ofta stöter på dessa varelser. Även om det finns exemplar som kan bli upp till 12 meter långa så är de som dykare kommer i kontakt med av mer blygsamma proportioner, även om det någon enstaka gång kan bli otrevligt.

Fortsätt läsa “Dyka med bläckfiskar”

Jag har provat på dykning och tyckt om det. Vad är nästa steg?

Det enda sättet att inte tappa färdigheter och kunskaper är att dyka regelbundet (läs om hur att börja dyka här).

Tyvärr har vi idag inte denna möjlighet. Vi försökte under flera år upprätthålla det lilla vi lärt oss genom att dyka någon gång på semestern, men det fungerade inte så bra. Antalet dyk var begränsat och vi hade glömt det mesta från föregående tillfälle. Vi spenderade varje dyk med att kämpa med flytförmågan, pendlandes upp och ner i vatten, utan möjlighet att slappna av och njuta.

Därför har vi börjat ta fördjupningskurser när vi väl far på semester.

Fortsätt läsa “Jag har provat på dykning och tyckt om det. Vad är nästa steg?”

Nyfiken på dykning? Så provar du på

Dykning är definitivt ett äventyr som jag kan varmt rekommendera. En hel ny värld öppnas upp för dig under vattnet.

Med så många vackra naturfilmer på Netflix vet vi alla hur det kan se ut, men att få uppleva det själv är helt magiskt.

Prova på-dyk, dykningskurser och enstaka dyk erbjuds på de flesta turistiska havsnära orter utomlands. Även hemma i Sverige finns det dykskolor i de flesta större städer.  Bara här i Västerbotten finns det dykcenter (Botnia Dyk och Sport & Dyk) ), dykarklubb och ett dykarsällskap som förutom dykutflykter, dykresor och utbildning ordnar också dykpubbar 🙂

Så här gick det när jag lärde mig dyka.

Fortsätt läsa “Nyfiken på dykning? Så provar du på”

Hajdykning

Yuval Nora Harari skrev i ett ögonblick av insikt att även om vi nu befinner oss i toppen av näringskedjan och har till stor del utrotat de andra större predatorerna, så är vår resa från savannen kort i evolutionär tid räknat. Människan är därför innerst inne en räddhågsen tjattrande liten apa som ständigt fruktar att hamna på någon annans meny. Vi saknar de årmiljoner som format de stora katternas nobless och det avmätta intresse med vilket de betraktar oss som föga mer än ett vandrande smörgåsbord skapat för deras behag. En än längre evolutionär tid skiljer oss från hajarnas släkte. Avståndet är så långt att när man stirrar in i deras själlösa ögon upplever jag att de ser på mig snarare på det sätt jag betraktar en potatis än på det sätt jag ser på en kyckling-ett inert och genuint ointressant ting som man utan moraliska skrupler kan ta en tugga av. Fortsätt läsa “Hajdykning”