Varför använda elddon när det finns tändare?

Att idag göra upp eld med stormtändare och tändhjälpmedel är för det mesta en okomplicerad historia, så man kan ju fråga sig varför någon skulle vilja använda mer traditionella elddon. I reklamen brukar det heta att dessa är mer pålitliga än tändstickor, som ju är fuktkänsliga. Dock förefaller det som om uppfinnandet av den moderna tändaren har undgått dessa marknadsförare.

Utöver detta kan jag tänka mig två argument:

  1. Om civilisationen går under till följd av en zombie-epidemi eller liknade, så kommer så småningom tändare och tändstickor att bli en bristvara.
  2. Det är roligt.
Fortsätt läsa “Varför använda elddon när det finns tändare?”

Stora och små sjöfarare

Det är inte alla förunnat att bli stora upptäcktsresande, men det finns något att upptäcka för alla som bemödar sig.

De stora geografiska upptäckternas tid är sedan länge förbi, men på ett mer personligt plan är och förblir vi alla som individer ignoranta om det mesta i vår värld. Med tanke på jordens storhet, hur begränsad vår tid på denna är, och vår begränsade mentala kapacitet, skulle man kunna hävda att approximativt sett, är våra kunskaper om vår närmaste omgivning föga mer ingående än dem vi besitta om mörkaste Afrika.

Fortsätt läsa “Stora och små sjöfarare”

Bada med kläder

När det gäller badkläder så är det få saker som går upp mot att i adamsdräkt likt näcken glida ut i en fjällbäck eller skogstjärn. Dock så kräver ju anständigheten emellanåt att man döljer familjejuvelerna från omgivningens blickar med någon form av klädesplagg. Här finns en uppsjö av modeller att välja mellan, av vilka vissa lämnar föga till fantasin.

Fortsätt läsa “Bada med kläder”

Öl och berg

Det finns de som säger att friluftsliv och alkohol inte hör ihop. Dock, med tanke på att lasternas summa är konstant, måste detta röra sig om i övrigt synnerligen liderliga sällar, till vilka jag inte kan sätta någon tilltro. Jästa och destillerade drycker utgör en i min mening viktig del av kostcirkeln, och det finns ingen anledning att förvägra sig denna njutning bara för att man befinner sig på äventyr.

Fortsätt läsa “Öl och berg”

Amazonas – I Orellanas (första) fotspår

Att kontemplera nya äventyr i nedsjunken i fåtöljen i biblioteket med ett glas rött vin nära till hands är en trevlig sysselsättning i vintermörkret. Det är vidare långt mindre strapatsrikt än att faktiskt företa sig något reellt, men likväl ofta påfallande stimulerande.

Mina tankar vandrade denna gång till Francisco de Orellana, eller som hans fulla namn var – Francisco de Orellana Bejarano Pizarro y Torres de Altamirano och den flod han gav sitt namn till – Rio de Orellana. Idag känner väl få till hans namn, och de flesta är mer bekanta med hans flod under namnet Amazonas (syftande på de kvinnliga indiankrigare som skall ha attackerat honom).

Fortsätt läsa “Amazonas – I Orellanas (första) fotspår”

Luktsafari

Skogspromenader är inte alltid lika tilltalande för de små som för de stora, och för att hålla intresset vid liv kan det ibland vara bra med tematiska vandringar. En möjlighet är att ta med barnen på en luktsafari.

Det mänskliga luktsinnet är en fantastisk skapelse som ofta förringas trots att det nog är jämförbart med luktsinnet hos de flesta andra däggdjur. Det är det enda av våra sinnen som går direkt in i hjärnan, utan omkoppling via andra nerver, och det påstås att vi är förmögna att skilja mellan en triljon olika dofter. Anledningen till att det mänskliga luktsinnet inte ter sig så imponerande vid ett första ögonkast (eller kanske nässniff vore ett bättre ord här?) är nog snarare att vi inte längre vet hur att använda det och inte har ord att sätta på många av våra doftintryck.

Fortsätt läsa “Luktsafari”

På ävenflykt i den vita natten

Ibland är ett äventyr inget annat än något vanligt vid en ovanlig tidpunkt, som att ge sig ut i skog och mark mitt i natten.

De som har förmånen att bo på våra breddgrader är lyckligt lottade i detta fall. Vintertid kan vi ge oss ut i vintermörkret och låtsas att midnattstimmen är slagen, även om det inte ens är middagstid. När man roat sig på detta sätt under några ljusfattiga månader och vinterdepressionen börjar sätta in, återvänder solen, och liksom för att be om ursäkt för sin långa frånvaro låter den sitt överflöd skina över oss från arla till särla.

Fortsätt läsa “På ävenflykt i den vita natten”

Lästips: Kokbok för friluftskockar

God mat är en förutsättning för ett gott liv, och detta gäller ju också till viss del friluftslivet. Det är lätt hänt att man under gramjakten reducerar matsäcken till det allra nödvändigaste, vilket inte brukar vara det allra smakligaste. Uppblött torrfoder är helt ok under några dagar, men vid längre expeditioner infinner sig ofta en längtan efter mer smaklöksanpassade varianter. Det är därför med glädje jag kan rekommendera Kokbok för friluftskockar av Jonas Sundvall och Fredrik Hjelmstedt. Författarna delar i detta rikt illustrerade verk med sig av sin kokkonst i 125 recept och tillhandahåller en rad kloka tips. Det bästa med denna bok är att den känns väldigt realistisk. De flesta recepten ser goda ut och förefaller vara enkla och snabblagade med ingredienser som en nedtyngd fjällvandrare kan tänka sig att lägga i säcken. Med detta sagt så har jag ännu inte smakat dessa rätter, men jag hoppas att de ska leva upp till förväntningarna.

Klippklättring i Holmsund

Den som kört över Obbolabron i riktning mot Holmsund har säkert lagt märker till en klippa på Holmen som reser sig ur havet ca 300 m till vänster om brofästet. Här har någon entusiast bultat några fästen för topprep. Klippan är inte hög, ej heller svår, eller på något annat sätt utmanande, men den är där. Om inte annat duger den utmärkt till att öva diverse grundläggande klättertekniker. 

Fortsätt läsa “Klippklättring i Holmsund”

Älgskådning i soffan

När jag var barn, då det endast fanns två kanaler av statskontrollerad television och inget Internet, brukade vi ofta roa oss med att ta en biltur för att titta på älgar om kvällarna.

Sedan dess har utbudet ökat lavinartat, men jag finner att i jämförelse med ”Paradise Hotel” ”Ex on the beach” och ”Bonde söker fru” så saknar jag älgarna.

Hav förtröstan! Till följd av samhällets progress kan man nu förena det bästa av båda världarna.

Nästgårds i närheten av Junsele har SVT satt ut närmare 60 kameror längs den vandringsväg som älgarna brukar vandra på väg till sommarens betesmarker och vi kan utan att lyfta oss från TV-soffan följa dem 24 timmar om dygnet under hela vandringsperioden. Klick länken för att börja titta på Den stora älgvandringen

Detta är slow TV när den är som bäst. Vackra vyer där ingenting händer förutom vinden och vattnets rörelser, någon enstaka svan eller and som simmar förbi, en kraxande korp, och naturligtvis en massa älgar. (Just som jag skrev förra meningen kom en trupp om 5 älgar promenerandes förbi kameran! Och nu kom två till! Detta är alltför spännande! Nå oroa dig inte, för det mesta är det lugnt och också personer med känsligt hjärta kan titta på detta utan större risker.)