Yulia - Ävenflykter

Från badkruka till isbadare: hur jag lurade min kropp och hjärna att prova på vinterbad

I två års tid har jag avundsjuk tittat på min make när han kom strålande, nöjd, fylld av glädje och må-bra hormoner efter sina vinterdopp. En man av stark vilja, bestämde han sig en dag att börja med isdopp och har gjort det sedan dess (se hans lyriska redogörelse om sina upplevelser här).

Jag vill också doppa mig och stråla som han.

Problemet är att jag är en riktig badkruka. Jag badar inte ens på sommaren för att jag tycker att det är kallt. Jag duschar så att det ångar och när jag tar ett bad kan man koka kräftor i mitt badkar.

Av erfarenhet vet jag att jag behöver en lång startsträcka men att i slutända brukar jag vinna över min rädsla. Så jag bestämde mig att sakta vänja mig med kylan.

Fortsätt läsa

Vad berg har lärt mig om mig själv

Jag är helt övertygat om att man upptäcker vem man är när man är utmanad. Hur uppför du dig när det är kris? Kan du tänka klart och lugnt även om det är stressigt? Är du vänlig och omtänksam även när du är utmattad? Kan du pusha dig framåt trots tröttheten men avbryta innan du går över gränsen? Vad är viktigast för dig: slutdestination eller resan dit?

När jag gick forskarutbildning på Karolinska, brukade vår chef ta sina doktorander till Spanien en gång per år. Där i en liten bergsby med trånga gator befolkade av trebenta hundar och tandlösa gubbar, hyrde vi ett hus och hade skrivarstuga i en vecka. Vi arbetade med våra artiklar hela dagar men var tillåtna att ta siesta i enlighet med en lokal tradition.

Det var här jag förälskade mig i berg.

Fortsätt läsa

Så blir man en (mikro)äventyrare

Utanför mitt fönster var det en vacker novemberdag. Badande i mjuka höstfärger vilade sig naturen efter gårdagens storm. Det var vindstilla, med ändlös blå himmel, klar sol och spegelblank sjö.

Jag satt och funderade på äventyrare som jag nyligen läst om. Hur blir man en äventyrare? Hur uppbådar man mod och inspiration att ge sig ut på ett äventyr? Var hittar man äventyr?

Och plötsligt insåg jag hur löjlig jag var. Jag satt och drömde mig bort, smått avundsjuk på andras liv och äventyr, när jag hade en möjlighet att vara ute på ett äventyr själv!

Fortsätt läsa

Från ung till medelålders amatör

Det var 16 år sedan. Jag var i Alperna för första gången i mitt liv, sugen att bestiga något berg i området. En lokal guide entusiastiskt informerade oss att vi skulle bestiga Aiguille de Midi, gav oss isyxor, snökängor och stegjärn och vi gav oss ut utan vidare förklaringar.

Aiguille du Midi ligger på franska sidan av Mont Blanc. Från Chamonix åker man upp med en lift till toppen av berget, tar sig förbi alla varningsskyltar som finns vid kanten av utsiktsplattformen och går ut på en smal bergskam med avsatser på flera hundra meter på varje sida. Efter kamvandring blir det en kort glaciärpromenad för att gå runt berget och klippklättring hela vägen tillbaka till en annan utsiktsplattform. Så ser den enklaste leden ut.

Fortsätt läsa

Hur män och kvinnor ser ut vid friluftsaktiviteter

En snygg man till havs eller på en bergssida, med solkysst hud, bestämd blick, sexig skäggstubb, karaktärsfulla rynkor och ett brett vitt leende – så här porträtteras manliga äventyrare i reklamfilmer. Så ser de ut i verkligheten också. Min man gör.

^{En alpinist framför tre legendariska berg Eiger, Mönch, Jungfrau, illustration av Ernst Platz 1901}

Så här känner jag mig också. Stark, frisk, energifylld, levande när jag är ute och gör något äventyrligt och friluftigt.

^{Känner mig cool på toppen av Aiguille du Midi i Alperna}

Och sedan råkar jag se mig själv i spegeln eller på bild och verkligheten slår mig som en slägga:

Fortsätt läsa

En annorlunda bröllopsresa. Eller hur vi besteg Kilimanjaro – vårt första berg tillsammans.

Vi var unga, kära, nygifta och ville göra något annorlunda för vår bröllopsresa. Då vi båda älskade berg, bestämde vi oss att slå på stort och fara till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro och ta en safari efteråt.

Det lät så otroligt romantiskt i våra öron. Kilimanjaro, det högsta berget i Afrika, har ett kling till sitt namn. Dessutom skulle det bli vårt första berg tillsammans och första berg för mig någonsin. Patric har i alla fall bestigit Mont Blanc, men jag som kommer från en av de plattaste platser på planeten – träsk- och myggfyllda norra Ryssland – har aldrig gjort något liknande.

Vi förberedde oss väl, läste på, valde en enkel rutt (6 dagar Machame rutt), hittade ett trovärdigt guideföretag (Tanzania Serengeti Adventure), vaccinerade oss, införskaffade allt som behövdes och tränade kondition. Äntligen var det dags att fara!

Fortsätt läsa

Mikroäventyr: våra erfarenheter

Förr i tiden, dvs före barn, levde min man och jag så här. Vi arbetade non-stop. På arbetstid och på fritid. Kvällar, nätter, helger – alltid. Det är ett under att vi hittade tid att träffas och gifta oss… Men när semester kom, lämnade vi allt och gav oss ut på svindlande äventyr. Klättra högsta berg på varje kontinent, ta en kurs i fallskärmshoppning, utforska ett helt land – sådana var våra projekt.

Avenflykter — ^{Bergbestigning i Ecuador}

Sedan kom våra efterlängtade krulltottar. Och tack vare de upptäckte vi att äventyr inte behövde innebära ett exotiskt resmål med risk för livet och inte behövde begränsas till semester heller.

Det visade sig att äventyr fanns överallt och kunde upplevas när som helst.

Fortsätt läsa

Min romans med yoga

Här på www.avenflykter.se skriver vi om äventyr och utflykter. Detta inlägg handlar dock om ett lite annorlunda äventyr. Nämligen, min romans med yoga.

Efter min andra graviditet och förlossning blev min kropp halvförstörd och orkeslös. Efterföljande sömnlösa nätter i kombination med konstant amning, diverse ålderskriser hos första barnet, och heltidsanställning gjorde mig ännu mer paj både mentalt och fysiskt. Ryggen var särskilt dålig, och ju sämre den var, desto mindre ork hade resten av kroppen. Jag ville inte må så och började surfa på youtube efter enkla ryggstärkande övningar. Det var då jag stötte på yoga.

Fortsätt läsa

40-års kris

Typiskt 40-års kris! – skrattar våra vänner åt våra äventyr.

Det är ingen tvekan att maken och jag går genom mitt-i-livet krisen. Känslan av tristess, rädslan att allt det roliga är redan förbi, insikten om att man är inte ung längre, kroppen som börjar krångla – det känner vi väl till.

Just därför blir våra friluftsäventyr ännu viktigare för oss. Det visar sig att det är ett perfekt botemedel mot mitt-i-livet krisen. Fortsätt läsa ”40-års kris”

Om att vara rädd

Om man googlar ”How to be adventurous”, får man följande svar från WikiHow:

“Address your fear. If you haven’t been adventurous to this point in your life, then fear has likely been holding you back.”

Mitt i prick. Vad jag är rädd för allt! Om inte min man uppmuntrade och tålmodigt stöttade mig, skulle jag antagligen inte provat på hälften av de saker som jag har gjort, och missat så mycket spännande!

Jag har inte alltid varit rädd. Fortsätt läsa ”Om att vara rädd”