Ibland är ett äventyr inget annat än något vanligt vid en ovanlig tidpunkt, som att ge sig ut i skog och mark mitt i natten.
De som har förmånen att bo på våra breddgrader är lyckligt lottade i detta fall. Vintertid kan vi ge oss ut i vintermörkret och låtsas att midnattstimmen är slagen, även om det inte ens är middagstid. När man roat sig på detta sätt under några ljusfattiga månader och vinterdepressionen börjar sätta in, återvänder solen, och liksom för att be om ursäkt för sin långa frånvaro låter den sitt överflöd skina över oss från arla till särla.
Fortsätt läsa ”På ävenflykt i den vita natten”