Ta rött kort i klättring

Jag beskrev i ett föregående inlägg hur man tar grönt kort i klättring, och när vi ändå hade ångan uppe beslöt vi oss för att direkt därefter också ta rött kort i klättring.

Det gröna kortet är nödvändigt om man vill nyttja klätterhallar i Sverige, medan fördelarna med det röda kortet är mer begränsade.

Bildkälla: IKSU
Fortsätt läsa ”Ta rött kort i klättring”

Ta grönt kort i klättring

Vi är väl inte på något sätt några enastående klippklättrare. De finare detaljerna har passerat oss förbi och vi föredrar att med rejäla grepp för händer och fötter långsamt hasa oss uppåt. Även om vi kan känna en stor respekt och beundran för skickliga klippklättrare så har vår egen begåvningsprofil liksom aldrig kommit att inkludera fotplaceringar över huvudet medan man hänger i ett finger i någon minimal spricka på en i övrigt slät klippvägg.

Fortsätt läsa ”Ta grönt kort i klättring”

En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Sista delen: Fem lärdomar du kan ta med dig

”Tell me, what is it you plan to do
With your one wild and precious life?”

Mary Oliver “The summer day”

“[I want to]..show the next generation of girls that “like a girl” means strong, powerful, and fast.”

Rea Kolbl, professionell hinderbanelöpare och friluftsfantast

Saga om Kvinnliga Äventyrare närmar sig sitt slut. Vi har tittat på varför kvinnliga äventyrare är sällsynta (Del 1), på deras drivkraft (Del 2) och särskilda egenskaper (Del 4), samt på huruvida deras kön spelar roll i äventyr (Del 3). Vi avslutar med 5 lärdomar att ta med.

Lärdom 1: Du behöver inte se ut eller vara på ett speciellt sätt för att bli en äventyrare

Vid det här läget i vår Saga har du säkert förstått att du behöver inte se ut eller vara på ett speciellt sätt för att bli en äventyrare. Kvinnliga äventyrare är en spretig skara.

De är av olika ålder, nationalitet, sexuell läggning, bakgrund, hälsostatus. De har olika anledningar att ge sig ut på äventyr. Det är olika äventyr som tilltalar dem och det är olika sätt som de möter utmaningar på. De har olika synsätt på hur länge man ska förbereda sig, och huruvida det är bäst att resa själv eller med ett sällskap.

Fortsätt läsa ”En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Sista delen: Fem lärdomar du kan ta med dig”

En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 4: Hur klarar de utmaningar?

If your Nerve, deny you –
Go above your Nerve

Emily Dickinson

Det var dag 37 av deras brutala kamp att nå Nordpolen från fastlandet. Dag då deras window of opportunity – period att genomföra expeditionen – stängdes. Dag då de borde har närmat sig mållinjen. Istället var de på kilometer 111 av 804.

Tre kvinnor behövde ta ett beslut – avbryta försöket eller pressa vidare.

Fortsätt läsa ”En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 4: Hur klarar de utmaningar?”

En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 3: Är det svårare att vara en äventyrare som kvinna än man?

Sun and wind and beat of sea,
Great lands stretching endlessly…
Where be bonds to bind the free?
All the world was made for me!

Adelaide Crapsey “Adventure”

Egentligen spelar inte kön så stor roll i friluftsäventyr. Naturen diskriminerar inte och kan vara vänlig eller dödlig mot både kvinnor och män, så på det sättet är det inte svårare eller lättare att vara en kvinnlig äventyrare än en manlig en. Kvinnor har sina styrkor och begränsningar, precis som män.

Men vissa svårigheter de möter under sina äventyr är kanske mer specifika för kvinnor än män.

Fortsätt läsa ”En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 3: Är det svårare att vara en äventyrare som kvinna än man?”

En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 2: Vilka är de och vad är det för fel på dem?

”The psiren song of adventure has as many voices as there are people to hear them. They draw us ever onward to seek out the unfound, to reach the peaks and the depths, to search deep within ourselves for the very heart of what it means to quest. She is a tough mistress, but a generous one. Whether those in her thrall are traversing hills and vales, snowy mountains or arid deserts, they are enraptured with curiosity unbound and infectious intent”

Beth French, rekordsimmare och mamma

Ofta när vi inte förstår någon stämplar vi den personen som annorlunda eller störd på något sätt. Även jag med min blygsamma erfarenhet av mestadels mikroäventyr har blivit konfronterad vid flera tillfälle: ”Vad är det för fel på dig? Varför gör du detta?” Så låt oss titta, finns det något gemensamt och allvarligt fel på kvinnor som blir äventyrare?

Fortsätt läsa ”En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 2: Vilka är de och vad är det för fel på dem?”

En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 1: Udda fåglar

Äventyr – en ovanlig, spännande eller farlig erfarenhet, resa eller händelsekedja (Oxfords ordbok)

Ett äventyr är en aktivitet som innebär risker eller osäkert utfall, och som ofta ställer krav på deltagarna. Gemensamt för äventyr är att de ger starka upplevelser, antingen positiva (flow) eller negativa (skräck). Äventyr kan vara en planerad fritidsaktivitet, som typiskt är en resa i naturen, utanför anlagda vägar, eller ett besök i en främmande kultur. (Wikipedia)

Jag sitter omgiven av böcker om och av kvinnliga äventyrare. Jag är fascinerad av dem som kvinna och aspirerande äventyrare. Jag vill förstå hur de vågar, vad det är som driver dem, och varifrån deras styrka kommer.

Jag är inte ensam i min nyfikenhet. Kvinnliga äventyrare är sällsynta och väcker därför mängd emotioner hos vanliga dödliga, allt från fascination till upprördhet. Även om världen förändras, är de fortfarande udda fåglar som sticker ut. Denna serie av fem artiklar är dedikerad till dessa inspirerande och tuffa kvinnor.

Fortsätt läsa ”En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 1: Udda fåglar”

Är det för sent för mig? Eller hur att bli en äventyrare i medelålder

Att bli en äventyrare som ung är inte så svårt. OK, du kanske inte har mycket pengar, men du har flertal andra styrkor:

  • Anpassningsbarhet och flexibilitet (Sova i en sjaskig hostell med gigantiska kackerlackor? Inga problem! Leva på kakor och chips i en månad? När får jag börja?)
  • Ung och stark kropp
  • Otrolig återhämtningsförmåga
  • Okunskap om egna brister
  • Övertro på egna styrkor
  • Brist på cynism
  • Naivitet och tro på godheten i världen
  • Våghalsighet
  • Bristande kunskap om vad som krävs och vilka svårigheter kan finnas på vägen
  • Känsla av odödlighet

Är det ens möjligt att bli äventyrare i medelålder, när man har blivit precis tvärtom? Man kanske har pengar att resa dit man vill eller köpa utrustning som behövs men:

  • Det finns ingen tid mellan jobb och familj. Även om man skulle kunna hitta lite tid, kan man ändå inte checka ut och försvinna för att klättra i 6 månader i Himalaya eller korsa en kontinent till fots
  • Kroppen börjar påminna om sig själv
  • Även om man har sovit hela natten, vaknar man trött och mosig. Om man har ansträngt sig, behöver man extra vila.
  • Man har blivit för bekväm. Om man har råd att flyga till Portugal för att slappa på ett hotell på sin semester, är det osannolikt att man ska istället cykla dit med sår i rumpa och kramp i benen för att tälta längst vägen.
  • Familjen vill inte. Även om man själv skulle föredra att cykla till Portugal och leva på avgaser och nudlar, hur att få barn och partner att säga ja till det?
  • Man har blivit en cyniker och tror inte längre på människans godhet, man förväntar sig att något ska gå snett och ser faror överallt
  • Man har blivit slagen längst livets gång och har blivit mindre självsäker. Man kan sina svagheter alldeles för väl
  • Man har hittat på en berättelse om sig själv: jag är en sådan som… Jag är inte en sådan som… Jag är för gammal/otränad/fet/osv… Och vågar inte testa nya saker längre pga denna begränsande berättelse

Inte lätt att bli en äventyrare med alla dessa hinder…

Fortsätt läsa ”Är det för sent för mig? Eller hur att bli en äventyrare i medelålder”

Från badkruka till isbadare: hur jag lurade min kropp och hjärna att prova på vinterbad

I två års tid har jag avundsjuk tittat på min make när han kom strålande, nöjd, fylld av glädje och må-bra hormoner efter sina vinterdopp. En man av stark vilja, bestämde han sig en dag att börja med isdopp och har gjort det sedan dess (se hans lyriska redogörelse om sina upplevelser här).

Ävenflykter

Jag vill också doppa mig och stråla som han.

Problemet är att jag är en riktig badkruka. Jag badar inte ens på sommaren för att jag tycker att det är kallt. Jag duschar så att det ångar och när jag tar ett bad kan man koka kräftor i mitt badkar.

Av erfarenhet vet jag att jag behöver en lång startsträcka men att i slutända brukar jag vinna över min rädsla. Så jag bestämde mig att sakta vänja mig med kylan.

Fortsätt läsa ”Från badkruka till isbadare: hur jag lurade min kropp och hjärna att prova på vinterbad”

Så blir man en (mikro)äventyrare

Utanför mitt fönster var det en vacker novemberdag. Badande i mjuka höstfärger vilade sig naturen efter gårdagens storm. Det var vindstilla, med ändlös blå himmel, klar sol och spegelblank sjö.

Jag satt och funderade på äventyrare som jag nyligen läst om. Hur blir man en äventyrare? Hur uppbådar man mod och inspiration att ge sig ut på ett äventyr? Var hittar man äventyr?

Och plötsligt insåg jag hur löjlig jag var. Jag satt och drömde mig bort, smått avundsjuk på andras liv och äventyr, när jag hade en möjlighet att vara ute på ett äventyr själv!

Fortsätt läsa ”Så blir man en (mikro)äventyrare”