En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 1: Udda fåglar

Ävenflykter

Äventyr – en ovanlig, spännande eller farlig erfarenhet, resa eller händelsekedja (Oxfords ordbok)

Ett äventyr är en aktivitet som innebär risker eller osäkert utfall, och som ofta ställer krav på deltagarna. Gemensamt för äventyr är att de ger starka upplevelser, antingen positiva (flow) eller negativa (skräck). Äventyr kan vara en planerad fritidsaktivitet, som typiskt är en resa i naturen, utanför anlagda vägar, eller ett besök i en främmande kultur. (Wikipedia)

Jag sitter omgiven av böcker om och av kvinnliga äventyrare. Jag är fascinerad av dem som kvinna och aspirerande äventyrare. Jag vill förstå hur de vågar, vad det är som driver dem, och varifrån deras styrka kommer.

Jag är inte ensam i min nyfikenhet. Kvinnliga äventyrare är sällsynta och väcker därför mängd emotioner hos vanliga dödliga, allt från fascination till upprördhet. Även om världen förändras, är de fortfarande udda fåglar som sticker ut. Denna serie av fem artiklar är dedikerad till dessa inspirerande och tuffa kvinnor.

Historiskt har äventyr varit en mans domän. Det var män som upptäckte nya kontinent och segelvägar, kartlagde världen och utforskade de mest avlägsna platserna, det var de som gjorde första bergsbestigningar och havskorsningar. Allt tack vare hur samhället var uppbyggd och vilka roller som tillskrevs män och kvinnor.

Fram till 1900-talet även i höginkomstländer hade en kvinna få sätt att försörja sig på, var beroende av sin far först och sin man efteråt. Flickor uppfostrades till foglighet och lydnad. Fritänkande och äventyrligt anda uppmuntrades inte. Kvinnor förväntades ta hand om hushållet, följa samhällets traditioner och oskrivna lagar om hur en kvinna skulle vara.

Även i bildade kretsar i slutet av 1800-talet ansågs det att kvinnans kön och utbildning gjorde henne olämplig för upptäcktsresande. 

”Upptäckande kvinnor? Resenärer i kjol?
En tanke smått i överkant serafisk.
Låt kvinna sköta barnen
Och lappa våra plagg,
Men hon får inte, kan inte, ska inte nå’nsin bli geografisk”
(en dikt i tidningen Punch i protest mot et beslut att acceptera kvinnliga medlemmar i Royal Scottish Geografisk Society år 1892. Citat från ”Kvinnor jag tänker på om natten” av Mia Kankimäki)

Medan Sven Hedin utforskade Asien i början av 1900-talet, hade kvinnor i Europa fortfarande inte ens frihet att ta på sig byxor.  

Ävenflykter
Reklam för kläder för kvinnor som vandrar, början på 1900-talet

Med andra ord, har det varit nästintill omöjligt för kvinnor att ge sig ut på äventyr även om de ville.

De få kvinnor som lyckades använde en täckmantel av någon trovärdig orsak till resandet. I sin bok ”Kvinnor jag tänker på om natten” berättar Mia Kankimäki om några sådana.

Isabella Bird

Isabella Bird (1831-1904) ordinerades av läkaren att ta en liten sjöresa för att lindra hennes mystiska åkomma. På resan mådde hon så mycket bättre att hon fortsatt resa världen runt. Efter hemkomsten gav hon sig ut igen och igen, alltid ”av hälsoskäl”. Ingen verkade ifrågasätta val av hennes hälsostärkande resor: 7 månader i outforskad och icke-kartlagt landsbygd i Japan, korsning av Sinaiöknen medan sjuk i tyfoidfeber, upptäcktsresa till Himalaya på en yakrygg och solo utforskning av Mellanöstern. Hon fick malaria, bröt en arm, blev stenkastat av lokal befolkning i Kina, hon utforskade Korea och red omkring på egen hand i Atlasbergen. Gynnsammast för hälsa var enligt henne själv ”det slags resande som …medför en mängd svårigheter, risker, brist på komfort och dessutom oftast fullkomlig isolering”. Trots sina otroliga bedrifter, beundransvärd mod och ihärdighet, ”böjde hon sig hemmavid för omgivningens förväntningar. Ända till slutet led hon av skuldkänslor för sina resor” enligt Mia Kankimäki.

Ida Pfeiffer

Ida Pfeiffer (1797-1858) plikttroget utförde alla uppgifter som samhället förväntade sig av mor och hustru. Men när barn flyttade ut, gav hon sig ut på ett äventyr. Väl medveten om att ”reslust enligt den allmänna meningen inte är någon passande egenskap hos en kvinna” använde hon flera täckmantel för sina resor: pilgrimsfärd, besök av en bekant, avbildning av växter. Ensam och med knappa resurser rundade hon jorden två gånger, besökte platser där européer har inte tidigare vistats, kom överens med hotfulla infödingar och överlevde fångaskap. ”Förkrossande målmedveten, viljestark, modig och uthållig” enligt Mia Kankimäki, gömde hon dessa ”manliga” egenskaper under kvinnlig utstyrsel (se bilden) för att inte bryta mot normen alldeles för mycket.

Likt henne, har Mary Kingsley (1862-1900), Alexandra David-Neel (1868-1969) och Nellie Bly (1864-1922) vågat följa sin upptäckarlust och trotsa samhällsnormer. Det måste har krävts enorm beslutsamhet, styrka och mod att gå emot traditioner och ge sig ensamt ut i världen, på ofattbara strapatser i outforskade områden med livet som insats. Deras exempel banade vägen för andra och fortsätter inspirera än i dag.

Med sina modiga flygningar har Amelia Earhart (1897-1937) töjt gränser till det som var möjligt för kvinnor generellt och inom aviaindustrin specifikt. En kämpe för jämställdhet, ville hon med sitt exempel visa världen vad kvinnliga piloter kunde, samt uppmuntra andra kvinnor att följa sina drömmar: ”Därför hjälper flygning över Atlanten piloterad av en kvinna… – den får andra kvinnor att tänka” – sade hon.

Det är just därför historier om och av kvinnliga äventyrare är så viktiga. De visar att kvinnor vill och kan – ett värdefullt budskap som kan förändra samhällets syn på kvinnor och framför allt kvinnornas syn på sig själv.

Längst ner hittar du några förslag på filmer, TED-talks och böcker om och av dessa imponerande kvinnor som trotsar alla odds, bryter mot gamla könsroller, ger oss exempel att följa och tron att vi klarar av det.

I delar 2-5 av denna ”Saga om kvinnliga äventyrare” berättar jag om vilka kvinnliga äventyrare är, om vad som driver dem, vilka svårigheter de möter och hur de besegrar dem. Klicka här för att läsa vidare.

Inspirationstips:

På Vimeo, Youtube och Redbull kanal kan man hitta flertal videos och filmer om kvinnliga äventyrare, sportproffs, som exempelvis dessa fina och kostnadsfria filmer:

  • My Big White Thighs and Me – en härlig dokumentär av och om Hannah Maia från England när hon försöker hitta sin äventyrliga sida.
  • Four Mums in a Boat – en berättelse om fyra vanliga mammor i medelålder (57 år i genomsnitt) som paddlade över Atlanten i en liten roddbåt när de insåg att de behövde mer äventyr i sina liv
  • TED-talk av Diana Nyad som simmade från Kuba till Florida när hon var 64 år gammal
  • TED-talk av Sarah Outen om hur hon paddlade genom Stilla Havet

Filmer (mot betalning):

  • ”Against the tides” – en dokumentär om Beth French, om hennes liv som ensamstående mamma till en autistisk pojke och hennes försök att simma över sju gigantiska kanaler världen över
  • ”Tracks” – en långfilm om en ung kvinna som tar med sig fyra kameler och sin hund och fotvandrar 270 mil från Alice Springs, mitt i Australien, tvärs genom öknen, tills hon kommer fram till Indiska oceanen. Den skildrar en kvinna som brottas med händelser i det förflutna, som vill finna sig själv och då hellre gör det i ensamhet, eller bland djur, än med andra människor. Baserad på en autobiografisk bok ”Tracks” av Robyn Davidson
  • ”Wild” – en långfilm om en kvinna i sorg som vandrar Pacific Crest Trail i USA för att hitta tillbaka livsglädje och sig själv. Baserad på en autobiografisk bok ”Vild” av Cheryl Strayed

Det finns samlingsverk som handlar uteslutande om imponerande kvinnor:

Mer inspiration hittar vi i berättelser av världens största äventyrare i deras egna böcker. Några av mina favoriter inkluderar:

  • ”Mind of a survivor” av överlevnadsexperten Megan Hine. Denna imponerande kvinna är en av de absolut tuffaste i sin bransch med gedigen portfolio av kunskaper, färdigheter och erfarenheter som hon delar med sig i denna bok. Mest intressant blir hur hon drar paralleller mellan överlevnad i tuff natur och vardagslivet och visar hur kunskaper och färdigheter är överförbara.
  • ”Solo Sister. Vägen till Sydpolen” av Johanna Davidsson där hon berättar om sin imponerande bedrift att bli den snabbaste kvinnan att åka till Sydpolen och tillbaka, hur hon förberedde sig och hur hon höll moralen uppe trots gedigna utmaningar och ensamhet.
  • ”Pants of perspective” av Anna MvNuff där hon berättar med humor och smittsam entusiasm om sin 3000 km lång löptur längst Te Araroa led i Nya Zealand.
  • ”När bergen kallar” av Renata Chlumska där hon berättar om hur hon blev den första svenska att bestiga alla 7 högsta bergstoppar i världen – de berömda ”The 7 Summits”
  • ”Jorden runt på 1000 dagar” av Fredrika Ek där hon berättar om sin otroliga bedrift att cykla genom 45 länder. Berättelsen fokuserar på godhet som hon träffar i världen.
  • ”The gutsy girl” av Caroline Paul – en bok för unga tjejer skapad att inspirera och empower dem att våga sig ut på äventyr. Boken är fylld av berättelse om Carolines egna och andras äventyr, samt utmaningar som tjejer får göra själva. (tyvärr enbart på engelska)
  • ”Beyond impossible” av Mimi Anderson, medelålders mamma och hemmafru som upptäckte löpning och blev ultramaratonlöpare med flera världsrekord under sitt bälte. En gripande historia om hennes kamp mot anorexia orsakad av traumatiska upplevelse i barndom, och hur löpning hjälpte henne hitta sig själv, självrespekt och inre styrka hon inte visste fanns inuti.

2 reaktioner till “En saga om kvinnliga äventyrare i 5 delar. Del 1: Udda fåglar”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *