Lillan ville åter igen övernatta i en koja, och denna gång fick det bli en av kojorna längs Lögdeälvsleden, vid Högåker närmare bestämt.
Barnen upphämtades på skolan och vi körde raskt mot Nordmaling, där man svänger av inåt landet och fortsätter ytterligare 20 km innan man når en liten by vid namn Högåker (hitta hit).
På vänster sida av vägen finns en skogsbilväg, som dock ej är plogad vintertid, och hela Lögdeälvsleden är ju vintertid mer av en abstrakt ide snarare än en konkret led, men tack vare några lokala hundspannsentusiaster fanns en väl uppkörd sträcka från byn och ner till kojan.
Efter ca 2 Km på skidor genom vintermörkret kom vi fram till Stugan.
Det är en liten timrad koja med fyra britsar (utan madrasser), bord och bänkar samt en kamin. Mysig och spartansk.
Utedasset utgjorde dock något av en utmaning. Det är beläget ett tjugotal meter bortom stugan längs vägen, men står väl dolt, och krävde en rejäl rekognoscering innan vi upptäckte det.
När elden sprakade och värmde upp kojan avnjöt vi en trevlig kväll tillsammans med spel, skräckhistorier, god mat och annat som hör stuglivet till och slumrade därefter in.
Högåkerkojan har inte så mycket mer att erbjuda vintertid, men gav oss en trevlig utflykt, och skidturen tillbaka gick längs Lögdeälven som man nu kunde se i den strålande vintersolen.
