Carl von Linné hävdade i hans Lappländska resa att varken präster eller poeter har kunnat utmåla Helvetet på ett värre sätt än de mygginfesterade myrarna mellan Lycksele och Sorsele.
Sant är att mygg liksom skoskav kan göra en vandringstur eller liknande till en skärseld för den oförberedde, men sant är också att för den väl förberedde är myggplågan högst hanterbar.
Jag sitter och skriver detta i juni månad i vårt sommarviste vid Vindelälven nära Sorsele. För ett antal år sedan brukade gårdsplanen vara fylld av mygg och hälften av dessa föreföll nattetid ta sig in i vårt sovrum för att väcka mig 40 gånger per natt. Numera är myggpopulationen (med lappländska mått) gles, och nätterna lugna.
För att uppnå detta har vi två myggdödare på gården. Vi har prövat olika modeller, men Mosquito Magnet Pioneer har visat sig överlägsen, och detta förefaller också ha verifierats av andra i diverse tester. Det som har visat sig viktigt här är att sätta igång dessa tidigt i Juni månad när den första myggen kommer, så att den kan decimera den första vågen innan dessa börjar att föröka sig exponentiellt. På detta sätt får man efterhand en allt större effekt på myggpopulationen, men tyvärr är effekten mer begränsad på andra blodsugare som ej är stationära på samma sätt som myggen. Även om du dödar hekatomber av dem, så uppfylls de lediga platserna fort.
Vidare pluggar vi in Mr Mosquito i vägguttaget strax före sänggående och låter den vara i en dryg timme. (Detta med nätfönstret på plats. Om vi lämnar den på plats över natten med stängt fönster påverkar det inte bara myggen, utan vi blir alla illamående, trötta och orkeslösa).
Ibland önskar man ju dock lämna gården, och det är besvärligt att släpa med sig ovanstående attiraljer och en tillräckligt lång elkabel vid fjällvandring och andra turer, men också den situationen går att hantera.
Låt oss dock börja från början.
Det finns ca 33 000 arter av mygg men ur ett praktiskt friluftsperspektiv kan vi dela in dem i tre grupper, som alla ryms under den dialektala benämningen ”åt”:
1. Stickmyggor. Detta är vad man vanligtvis kallar ”mygg”. Någon närmare beskrivning torde ej behövas för dessa cm-stora monster.
2. Knott: Knott 2-6mm
3. Svidknott (Sviarn, m.fl. dialektala namn): 0,6 – 5 mm långa
Myggen brukar i nordliga trakter dyka upp i mitten av juni och avtar med sjunkande temperaturer i slutet av augusti. Lider du mycket av myggen kan du ju därför överväga en fjälltur i september, eller ta en vintertur om du vill vara helt säker.
Att tänka på är att förutom kyla så brukar myggen också hålla sig gömd varma dagar med kraftigt solljus. Nu kanske man inte väljer att planera sin vandring efter prognosticerade regn, men om det regnar kan man ju trösta sig med att det brukar vara myggfritt, och detsamma är fallet vid kraftig vind.
Utnyttja gärna detta när du slår läger. Välj en plats med torra marker omkring, vindexponerad och med så lite markbeväxning som möjligt, så att myggen inte har någon plats att söka skydd.
Myggen identifierar sina offer med lukt och syn. Viktigast förefaller koldioxiden i utandningsluften vara. Nu kan man ju inte gärna hålla andan för att undvika myggen, men kanske man kan minska sin aptitlighet genom att inte flåsa alltför mycket. Myggen söker sig också till andra doftämnen i vår svett, inklusive mjölksyra, så det är generellt klokt att ta det lite lugnt, hålla dig sval och undvika att svettas. (Man kan ju ta en kall öl för att kyla ned sig, men var medveten om att myggor föredrar personer med alkohol i blodet). Det skadar inte heller att du sköter din hygien under färden och tvättar dina strumpor när tillfälle ges då studier visat att ju smutsigare du är, desto mer attraherade blir myggorna.
Olika arter (och vi har i Sverige ca 50 arter vardera av stickmyggor, knott och svidknott!) ”tänder” på olika dofter. Vissa föredrar underarmssvett, medan de flesta förefaller vara fotfetischister som går igång på tåvira. Som ett kuriosum kan nämnas att vissa rekommenderar att lägga ut bitar av kittost, som ju har en stark fotsvettsdoft. Denna påstås vara oemotståndlig för många myggor som då anfaller denna istället för dig. Dock har jag aldrig provat detta själv.
Möjligen kan vi också påverka hur väl vi doftar för en mygga med vad vi äter, och här nämns ibland vitlök och salvia som myggavstötande. Forskningsläget är dock begränsat och jag har själv ingen erfarenhet här.
Tvätta dig således med tvål, men strunta i hudkräm och liknande, då dessa vanligen innehåller mjölksyra och fungerar som myggparfym.
Renlighet är dock inte den enda faktorn, utan det finns en mycket stor skillnad på hur attraktiva myggor finner olika personer och detta är sannolikt baserat på genetiska faktorer som vi inte kan påverka. Ett exempel här är att de med blodgrupp 0 är speciellt populära hos myggen. Ett gott råd är att hitta en riktig myggmagnet som din vandringskamrat så du själv får vara ifred.
För att göra oss oattraktiva för myggen så använder vi ju myggmedel. Själv finner jag de moderna varianterna vara mer effektiva än djungelolja och beckolja, som jag tror att vissa håller fast vid främst av nostalgiska skäl. Vi har funnit ”mygga” vara mest effektivt, men det är möjligt att olika märken passar olika personer beroende på deras grundlukt. Själv föredrar jag roll-on framför spray, då det förefaller drygare. Det måste dock ha varit en Stockholmare som aldrig satt sin fot på en norrländsk myr som bestämde dosrekommendationen! Är det mycket mygg så fyller vi på upprepade gånger efter behov. Man får likt Döbeln se till att överleva dagen i första hand.
Myggmedlet tas på all naken hud, i skarvar mellan klädesplagg, som fotleder, handleder och hals, samt om lämpligt också på kläderna där dessa sitter tight mot kroppen.
Klädsel är avgörande för hur man klarar av myggen. Förutom att de bör vara rena så skall de gärna vara ljusa, då myggorna dras till mörka färger.
Vidare säger det sig självt att de bör vara heltäckande. Vi har mött fjällvandrare i tights och överdel i samma tunna material, som varit fullkomligt sönderbitna. Välj därför kläder som det blir en utmaning att sticka igenom, och använd vida kläder som rör sig i förhållande till kroppen när du rör dig, och inte ligger an mot denna. Av denna anledning väljer jag själv alltid en skjorta för fjällvandring.
Se till att dina strumpor går högt upp på benet och ha gärna med dig ett par tunna handskar som kan hålla myggen borta från händerna. Vidare är en buff en fantastisk uppfinning som kan varieras på olika sätt för att täcka hals, öron, ansikte och huvud efter behov. Att tänka på skarvarna är särskilt viktigt för svidknotten, som kryper in överallt. Slutligen är i myggtäta traker en mygghatt ett måste som kan reducera ditt lidande till en bråkdel. Se dock till att det är en hatt med brätten så att nätet hänger runt ditt huvud, och inte ligger direkt an mot det, i vilket fall myggen helt enkelt sätter sig på nätet och sticker dig igenom detta.
Det finns ju också jackor och byxor av myggnät, men dessa är inte särskilt bekväma och vi finner inte att de tillför något av värde om man klär sig enligt ovanstående förslag. Tilläggas skall väl också att för det mesta behöver man inte klä sig på detta sätt, men allt bör finnas med utifall att det behövs.
Så länge som man rör sig i hygglig fart är myggen sällan ett stort bekymmer, utan det är när man stannar av som helvetet börjar. Om myggsituationen är svår, gör då vad du kan under rörelse, som tandborstning, födointag etc.
Sitter du stilla kan man ju använda ett myggnät, men detta är ju mer för barn, som vi beskrivit i ett detta inlägg om hur man skyddar barn från mygg.
Thermacell, den portabla motsvarigheten till Mr Mosquito, kan fästas vid ryggsäcken vid vandring och har en hygglig effekt, men kommer till sin fulla rätt när man stannar av. På några minuter har den vanligtvis kraftigt tunnat ut myggbeståndet runt omkring dig. Denna följer med på alla våra fjällvandringar och liknande och tas fram vid pauser och i lägret.
Om du inte vill bära runt på denna, kan du istället investera i en ”Thermacell bacpacker” som du kopplar till samma gastub som du har i ditt kök. (Tilläggas kan att myggtabletterna från Thermacell och Mr Mosquito fungerar också med andra värmekällor, och vi har genom åren använt oss av varma stenar vid eldstaden, värmeljus och glödlampor).
Om du sover i ett tält så går det snabbt att se till att det är myggfritt innan du lägger dig (att det är fritt också från knott är lämpligt, men ej lika viktigt, då knotten ej biter om den ej befinner sig ute i det fria). Skulle du övernatta i det fria, så kryp ner i din sovsäck med mygghatten över huvudet, och se till att det inte finns någon öppning mellan myggnät och sovsäck. Ljudet från stickmyggen kan ju vara extremt enerverande och hålla en vaken, även om de ej kommer åt att sticka, så ett par hörlurar eller öronproppar kan också vara hjälpsamt.
Myggen är fiende som man måste respektera och inte underskatta. Ibland har jag oförberedd gått ut i något ärende på gården, och kommit in några minuter senare täckt av myggbett. Samtidigt har vi väl förberedda vandrat dagar i fjällen omgiven av moln av mygg, utan att ha fått ett enda myggbett, och utan att myggen har förtagit njutningen med vandringen.
Om du ändå blir biten så är det ju inte hela världen. Ta det som en man! (min hustru skulle sannolikt invända mot denna formulering och komma med till stor del ogrundade påståenden om min påstådda mygghysteri och hur hon i 20 års tid försökt lära mig att hantera myggen).
Hur som helst så brukar det bästa vara att ignorera betten efter förmåga och låta bli att klia. Om du kliar och får infekterade bett brukar Terracortrilsalva vara effektivt. Har man barn (eller hysteriska äkta män), kan klådan lindras med följande
- Gnugga en fuktat magnecyl (eller annan tablett med asetylsalicylsyra) mot bettet, eller lös upp en tablett i lite vatten och badda med detta.
- Badda med alsolsprit eller liknande
- Xylocainsalva (lokalbedövningsmedel)
- Receptfria allergimediciner med antihistamin
Ett annat sätt är ju att försöka göra sig immun. Jag har ofta hört påståendet att samer förr brukade tillbringa en natt nakna på myren när de första myggorna kom för att göra bort eländet och utveckla immunitet. Jag skulle gissa att detta är en skröna, men en som satt tilltro till detta är min egen far, som brukar arbeta i myggsvärmarna i bar överkropp under början av säsongen av detta skäl. En viss sanning finns nog också i detta, då myggbetten ju tenderar bli allt mindre ju länge sommaren lider.
Skulle du välja att prova denna metod och genomföra din nästa fjällvandring med bar överkropp, kan du ju alltid lämna en kommentar nedan och berätta hur det gick!
En kommentar till “Så skyddar du dig från mygg”