Vad gör du om en paddelkamrat skär sig, blir nedkyld, får värmeslag eller blir medvetslös under en kajaktur?
På vattnet kan hjälpen vara betydligt längre bort än på land. Som paddlare är det därför bra att kunna grundläggande första hjälpen och HLR – och att ha ett första hjälpen-kit som faktiskt är anpassat för paddling.
Svenska Kanotförbundet rekommenderar att paddlare utbildar sig i första hjälpen och HLR. För den som förbereder sig för blått paddelpass i havskajak är kunskap om L-ABCDE, mindre sårskador, hypotermi och hypertermi ett krav.
Var hittar man en kurs i första hjälpen? Röda Korset erbjuder gratis kurser i första hjälpen och är en utmärkt början för alla (läs mer om Röda Korsets kurser här). Svenska Kantoförbundet ordnar en kurs i första hjälpen för kanotister (se kursbeskrivningen här).
I den här guiden till första hjälpen för paddlare går vi igenom de viktigaste principerna och föreslår vad du kan packa i ett första hjälpen-kit för kajak och kanot. Observera att guiden ger dig enbart grundläggande information och ersätter inte en HLR kurs.
Hoppa direkt till:
- Första hjälpen och din säkerhet
- L-ABCDE
- Drunkning
- Hypotermi
- Hypertermi
- Mindre skador och sår
- Första hjälpen-kit
- Första hjälpen utbildning
Viktigt: Denna artikel ersätter inte praktisk utbildning i första hjälpen och HLR. Svenska Kanotförbundet erbjuder en åtta timmar lång kurs i Första hjälpen och HLR för kanotister, med bland annat HLR, drunkning, luftvägsstopp, L-ABCDE, olycksfall, hypotermi och andra paddlingsrelaterade situationer. Boka din plats här.
Första hjälpen börjar med din egen säkerhet
Om något händer på vattnet är den första impulsen ofta att omedelbart hjälpa den skadade. Men undvik att själv bli ytterligare en nödställd.
Svenska Kanotförbundet rekommenderar följande prioritering: Dig själv → gruppen → den nödställde → utrustningen.
En användbar minnesregel är STOP:
S – Stanna
T – Tänk
O – Observera
P – Planera
Ta några sekunder och bedöm situationen innan du agerar. Finns båttrafik? Brytande vågor? Klippor? Kallt vatten? Behöver den nödställde först bogseras till en säkrare plats?
Därefter kan du börja den medicinska bedömningen.
Denna princip beskrivs som första steg i L-ABCDE modellen. Att kunna L-ABCDE är ett krav för dig som vill ta blått paddelpass enligt Svenska Kanotförbundet.
L-ABCDE för paddlare
L-ABCDE är en strukturerad metod för att upptäcka och prioritera livshotande problem:
L – Livsfarligt läge
A – Airway, luftväg
B – Breathing, andning
C – Circulation, cirkulation och blödning
D – Disability, medvetande och neurologisk funktion
E – Exposure/Environment, undersökning och skydd mot omgivningen
Obs: Svenska Kanotförbundet använder L-ABCDE. Röda Korset använder numera SX-ABC, där en extrem blödning prioriteras mycket tidigt. Principen är densamma: upptäck och åtgärda det som är mest livshotande först.
L- Livfarligt läge
Börja med att kontrollera att platsen är säker för både dig och den drabbade.
För en havskajakpaddlare kan den omedelbara faran exempelvis vara vågor, klippor, kallt vatten eller båttrafik. Ibland måste den drabbade först föras bort från faran innan du kan göra resten av bedömningen.
Larma 112 tidigt vid ett allvarligt tillstånd. Är ni flera kan uppgifterna fördelas: någon hjälper den drabbade, någon larmar och någon hämtar utrustning eller möter räddningspersonal.
A – Airway (Luftväg)
Kontrollera om personens luftväg är fri.
Hos en medvetslös person öppnas luftvägen genom att försiktigt böja huvudet bakåt och lyfta hakan. Ta endast bort föremål ur munnen som du tydligt kan se och enkelt få tag på.
En medvetslös person som andas normalt placeras i stabilt sidoläge och övervakas. Se instruktionsvideo om stabilt sidoläge nedan.
B – Breathing (Andning)
Kontrollera om personen andas normalt.
Om en medvetslös person inte andas normalt: larma 112 och påbörja HLR. För en vuxen görs: 30 bröstkompressioner → 2 inblåsningar → fortsätt 30:2.
Är ni flera kan ni turas om eftersom HLR är fysiskt krävande. Fortsätt tills personen visar tydliga livstecken, professionell hjälp tar över eller du inte längre kan fortsätta.
C – Circulation (Cirkulation och blödning)
Leta efter allvarliga blödningar.
En kraftig yttre blödning stoppas i första hand genom hårt direkt tryck mot såret. Larma 112 vid en livshotande blödning och fortsätt trycka tills hjälp tar över. Skydda samtidigt personen mot nedkylning.
D – Disability (Medvetande, rörelse, känsel)
Bedöm personens medvetande och kontaktbarhet.
Reagerar personen normalt på tilltal? Verkar hen förvirrad eller ovanligt slö? Kan hen röra armar och ben normalt?
En förändring i medvetandegrad är ett viktigt varningstecken och kan exempelvis förekomma vid huvudskada, svår nedkylning eller värmeslag.
E – Exposure (Helkroppsundersökning, och förhindra nedkylning)
Undersök resten av kroppen efter skador som du ännu inte har upptäckt.
Samtidigt måste du skydda personen från omgivningen – något som är särskilt viktigt vid havskajakpaddling. Isolera personen från marken, byt våta kläder mot torra om det går och skydda mot vind och regn med exempelvis sovsäck, extra kläder eller vindsäck.
Se fler förslag om hur att hålla den skadade varm i avsnittet om hypotermi längre ner.
Drunkning – första hjälpen för paddlare
Vid en kapsejsning är det normalt ingen fara att hamna i vattnet om paddlaren har flytväst, rätt klädsel och snabbt kan genomföra en räddning. Men om en person hamnar under vatten eller inte längre kan hålla luftvägarna fria kan situationen snabbt bli livshotande.
Drunkning innebär att andningen påverkas efter att en person varit under eller i vatten, vilket leder till syrebrist. Personen kan överleva med eller utan skador – drunkning betyder alltså inte automatiskt att personen har avlidit.
1. Tänk först på din egen säkerhet
Vi har redan sagt det men det tål att upprepas. Om någon är i nöd i vattnet är den första principen: Bli inte ytterligare en person som behöver räddas.
En panikslagen person kan gripa tag i räddaren och dra ner denne under vatten. Svenska Livräddningssällskapet rekommenderar därför att man i första hand hjälper från land och använder en förlängd arm – exempelvis livboj, räddningslina eller annat flytande föremål – mellan sig själv och den nödställde.
För en havskajakpaddlare blir motsvarande princip att utnyttja kajaken, paddeln, kastlina eller annan flytande utrustning och undvika onödig direktkontakt med en panikslagen person.
Ropa på hjälp och larma 112 så tidigt som möjligt.
2. Få personen ur vattnet
Försök få den drabbade till en plats där du säkert kan bedöma och behandla personen.
Är ni flera paddlare behöver ni använda de räddnings- och bogseringstekniker som situationen kräver. Prioriteten är att få personens luftvägar ovanför vattenytan och därefter få personen till en plats där HLR kan genomföras effektivt om det behövs.
Är den nödställde upp och ner i sin kajak, oförmögen att lämna kajak eller är medvetslös, behöver kajaken vändas upprätt. En teknik som heter ”Hand of God” kan hjälpa i en sådan situation.
En annan teknik som är bra att känna till är scoop rescue (se video nedan) i kombination med kontaktbogsering.
Är personen vid medvetande och kan hålla i din kajak, kan du utföra kontaktbogsering (se video nedan).
Om den nödställde är desorienterad, yr, svag eller medvetslös kan en assisterad bogsering behövas. Vid en assisterad bogsering håller en eller två personer den nödställde (t.ex., på var sin sida av nödställdes kajak) och en eller flera andra bogserar. Bogserlina kopplas in i nödställdes kajak. Vid behov, kan en kort bogserlina (contact tow) kopplas mellan den nödställdes kajak och en assisterande kajak.
3. Kontrollera andningen
När personen befinner sig på en säker plats:
- kontrollera medvetandet
- öppna luftvägen
- kontrollera om personen andas normalt.
Om personen är medvetslös men andas normalt ska luftvägen hållas fri och personen övervakas. Se en bild som demonstrerar stabilt sidoläge ovan.
Om personen inte andas normalt ska HLR påbörjas.
4. Vid drunkning – börja HLR med 5 inblåsningar
Vid drunkning är syrebristen själva grundproblemet. Därför rekommenderas att HLR börjar med:
5 inblåsningar
och därefter:
30 bröstkompressioner → 2 inblåsningar → fortsätt 30:2.
Om ni har kommit i land och det finns en hjärtstartare (AED), använd den.
Ska man försöka tömma lungorna på vatten?
Nej.
Prioriteten är att börja ventilera och ge HLR. Röda Korset betonar att man inte behöver försöka tömma lungorna innan inblåsningar och HLR påbörjas.
Kan man göra inblåsningar redan i vattnet?
1177 anger att de fem första inblåsningarna gärna kan ges redan i vattnet om det kan göras säkert och du har förutsättningar att göra det. Röda Korset nämner exempelvis situationen där räddaren kan stå på botten. Mer avancerad livräddning på djupt vatten kräver särskild träning.
Personen verkar må bra efteråt – är faran över?
Inte nödvändigtvis.
Röda Korset rekommenderar att sjukvård alltid kontaktas efter en drunkningsolycka och att den drabbade undersöks av läkare.
Efter en allvarlig incident i vatten behöver du dessutom tänka på hypotermi, även om personen är vaken. Våta kläder, vind och fortsatt exponering kan snabbt förvärra nedkylningen. Se nästa avsnitt för hur att hantera nedkylningen.
DRUNKNING – FÖRSTA HJÄLPEN
1. Skydda dig själv – använd en förlängd arm/flythjälpmedel.
2. Ropa på hjälp och larma 112.
3. Få upp personen ur vattnet så säkert och snabbt som möjligt.
4. Kontrollera medvetande och normal andning.
5. Andas personen inte normalt: ge 5 inblåsningar.
6. Fortsätt med HLR 30:2.
7. Använd hjärtstartare när sådan finns.
8. Försök inte tömma lungorna på vatten före HLR.
9. Skydda personen mot nedkylning.
10. Kontakta sjukvård efter en drunkningsolycka.
Hypotermi – nedkylning
Hypotermi är en av de viktigaste medicinska riskerna för en havskajakpaddlare.
Och den är inte begränsad till vinterpaddling.
Svenska Kanotförbundet betonar att svenska vatten kan vara tillräckligt kalla för att innebära risk även under sommaren. Klä dig därför efter vattentemperaturen – inte bara lufttemperaturen.
Tidiga tecken kan vara:
- kraftiga skakningar
- fumlighet
- nedsatt känsel i händer och fötter
- försämrad koordination
- trötthet
- försämrat omdöme och koncentration.
När nedkylningen blir allvarligare kan personen få sluddrigt tal, bete sig ovanligt, få svårt att fatta beslut och sluta skaka.
Vad gör du?
Vid tidig nedkylning:
- få personen ur vattnet
- kom i lä från vind och regn
- byt våta kläder mot torra
- isolera personen från marken
- använd torra kläder, sovsäck eller vindsäck
- ge varm, gärna söt dryck om personen är fullt vaken och kan dricka
- lätt fysisk aktivitet kan hjälpa vid tidig nedkylning.
Vid uttalad slöhet, förvirring, medvetslöshet eller annan allvarlig påverkan ska situationen betraktas som allvarlig och 112 kontaktas.
Medan ni väntar på ambulansen, skulle ni kunna skapa en ”hypotermi wrap” eller ”termowrap”, dvs linda in den nedkylda personen.
I video nedan ser du hur man gör en hypotermi wrap med utrustning som man kan ha med sig på en flerdagarstur.
Har du inte allt denna utrustning med dig, kan du skapa en termowrap med det du har. Till exempel, använd en vindsäck istället för en tarp. Lägg ut flera flytvästar på rad istället för ett liggunderlag. Använd reservkläder som du och andra gruppmedlemmar har istället för en sovsäck.
Huvudprincipen för termowrap är densamma oavsett vilken utrustning du använder:
- isolera från marken (med ett liggunderlag eller flera flytvästar)
- skapa ett varmt lager (med sovsäckar eller extra kläder)
- förhindra värme att försvinna från kroppen (med en linda/wrap av tarp, tält eller en vindsäck)
Förebygg hypotermi
Det bästa är förstås att nedkylningen aldrig uppstår.
- kontrollera vattentemperaturen före turen
- klä dig för vattnet
- använd lämplig torr- eller våtdräkt när förhållandena kräver det
- ta med torra reservkläder
- håll koll på paddelkamraterna
- ät och drick under turen
- träna räddningar så att tiden i vattnet blir kort
- paddla inte ensam under kalla förhållanden.
Hypertermi, värmeutmattning och värmeslag
Även värme kan bli ett problem för paddlare.
Sol, hög temperatur, luftfuktighet, fysisk ansträngning, olämplig klädsel och vätskebrist kan göra det svårt för kroppen att reglera temperaturen. Svenska Kanotförbundets blå handledning lyfter särskilt vätskebrist, saltbrist, luftfuktighet, temperatur och klädsel.
Tidiga tecken kan vara:
- trötthet
- svaghet
- huvudvärk
- yrsel
- snabb puls.
Vid allvarligt värmeslag kan personen bli förvirrad, svimma, kräkas, få synrubbningar eller kramper. Kroppstemperaturen kan då vara över 40 °C.
Vad att göra vid hypertermi?
Avbryt ansträngningen och flytta personen till en svalare plats eller skugga.
Ta av överflödiga kläder och påbörja nedkylning. En fullt vaken person som kan svälja kan få sval dryck.
Förvirring, medvetandepåverkan eller kramper är alarmsymtom – ring 112.
Vanliga mindre skador under paddling
Lyckligtvis är de flesta skador under en vanlig paddeltur betydligt mindre dramatiska.
Sår och skrubbsår
Vassa stenar, snäckor, kajakens utrustning och olyckor vid landstigning kan ge mindre sår.
Rengör såret och skydda det med ett lämpligt förband.
I en paddlingsmiljö är vattentåliga förband särskilt praktiska. Paddlingsspecifika första hjälpen-kit brukar därför innehålla material som fortsätter fungera i en våt miljö.
Skavsår och blåsor
Skavsår på händerna är vanliga, särskilt under längre turer eller om du plötsligt paddlar betydligt längre än du brukar.
Agera redan när du känner att huden börjar bli irriterad.
Sporttejp kan användas både förebyggande och för att skydda ett utsatt område.
Kontrollera också varför skavsåret uppstod. Ett onödigt hårt grepp om paddeln kan både bidra till blåsor och göra paddlingen mindre effektiv.
Stukningar och belastningsskador
Halkning på våta klippor vid i- och urstigning kan ge stukningar. Även axlar och andra leder kan skadas vid exempelvis kapsejsning, räddningar eller olämplig paddelteknik.
Första hjälpen-kitet bör därför innehålla material som kan ge enklare stöd, exempelvis en elastisk binda.
Vad ska finnas i ett första hjälpen-kit för paddling?
Det finns ingen universell packlista som passar alla.
En timmes paddling nära bebyggelse ställer andra krav än en flerdagstur i ytterskärgården.
Svenska Kanotförbundet formulerar en mycket bra grundprincip:
Första hjälpen-utrustningen ska motsvara den första hjälpen-kunskap du har.
Jag skulle dessutom lägga till två regler:
Första hjälpen-kit ska vara vattentätt packat.
Det ska vara lätt att nå.
Exempel på innehåll
För en vanlig dagstur kan ett paddlingsanpassat kit exempelvis innehålla:
- sporttejp – bland annat för begynnande skavsår och blåsor
- plåster i olika storlekar
- skavsårsplåster
- sterila kompresser
- första förband/tryckförband
- elastisk binda
- sårtvätt eller rengöringsservetter
- handskar för första hjälpen
- liten sax
- brännskadeförband eller brännskadegel
- räddningsfilt
- vätskeersättning
- eventuell sjösjukemedicin för eget bruk
- eventuella personliga läkemedel
- reservenergi, exempelvis druvsocker, energigel eller choklad.
Paddlingsspecifika guider rekommenderar också gärna vattentäta eller vattenresistenta sårförband eftersom vanliga förband lätt lossnar i en våt miljö.
Räddningsfilt eller vindsäck?
Jag skulle egentligen inte betrakta en vindsäck som något som måste ligga inne i första hjälpen-kitet. Den är snarare en del av gruppens säkerhetsutrustning.
Men den kan vara mycket värdefull.
Svenska Kanotförbundet rekommenderar vindsäck eller motsvarande skydd mot regn och kyla i mer avancerade paddlingsmiljöer.
En räddningsfilt väger nästan ingenting och hör däremot naturligt hemma i första hjälpen-påsen.
Mediciner i första hjälpen-kitet
Ta med dig dina egna läkemedel och exempelvis den smärtstillande medicin du själv brukar använda. Dessa läkemedel och medicin tar du för eget bruk, inte för att ge andra.
Läkemedel har kontraindikationer, allergirisker och individuella doseringar. Ett första hjälpen-kit och en grundkurs i första hjälpen gör dig inte till en läkare.
Packa första hjälpen-kitet för paddling
Organisera din första hjälpen-kit. Packa gärna innehållet i genomskinliga mindre påsar:
SÅR
kompresser, plåster, tejp, sårtvätt
BLÖDNING
första förband, större kompresser
STUKNING
elastisk binda
VÄRME/KYLA
räddningsfilt, vätskeersättning
Då slipper du tömma hela första hjälpen-påsen på en blåsig strand för att hitta ett plåster.
Märk gärna utsidan tydligt: FÖRSTA HJÄLPEN / FIRST AID. Och berätta för gruppen var kitet finns.
Kontrollera första hjälpen-kitet varje vår
Ett första hjälpen-kit är inte något man packar en gång och sedan glömmer.
Inför paddelsäsongen:
- kontrollera bäst före-datum
- byt skadade eller öppnade förpackningar
- fyll på sådant du använt
- kontrollera att den vattentäta förpackningen fortfarande håller tätt
- anpassa innehållet efter den typ av tur du planerar.
Och framför allt: lär dig använda innehållet.
Gå en kurs i första hjälpen för paddlare
Första hjälpen är en praktisk färdighet. Det räcker inte bara att läsa om det.
Röda Korset ordnar kurser i första hjälpen som du kan ta på plats eller på distans. Läs mer och anmäl dig här.
Svenska Kanotförbundets kurs Första hjälpen och HLR för kanotister är åtta timmar och innehåller bland annat HLR, drunkning, luftvägsstopp, L-ABCDE, sjukdomar, olycksfall, hypotermi och förflyttning av skadad. Läs mer om kursen här: Svenska Kanotförbundets Första hjälpen och HLR för kanotister
För paddlare som kommer att befinna sig långt från samhällets resurser rekommenderar förbundet en mer omfattande utbildning i vildmarks första hjälpen.
Ett annat bra tips är att ladda ner telefonappar
Röda Korset app ger dig tydliga stegvisa instruktioner om olycka är framme.
När du använder SOS Alarm appen för att larma, får de automatiskt information om din position vilket kan vara särskilt värdefullt om man befinner sig ute på en tur och exakt position är svår att ange.
