Helgen var så vacker med allt det snötäckta. Vi började med att spåra djur och alla möjliga sagolika ting i skogen.
Vår treåring spelade med och var intresserad, men han är så svårlurad!
Vid ett tillfälle låtsades maken och jag att vi pratade med en ekorre (ekorren svarade ganska övertygande, tyckte jag), och vid ett andra tillfälle, att vi har hittat björnens bo under en trädvälta och att björnen brummade där. Någon minut efter det sade Lilleman: ”Mamma, kan du låta som en ekorre igen, och pappa, du får göra björnen igen”…
Sedan eldade vi och grillade bananer med choklad. Receptet hittade jag hos Linnea Edmark här. I väntan på bananer och för att värma upp oss dansade vi kring eldstaden och sjöng. I processen skrämde vi bort en annan barnfamilj som var på ingång till samma vindskydd (vi är glada sångare men kanske inte så begåvade). Och så drack vi te ur en termos. Det är min favorit del av utefika sedan barndomen då min pappa, farfar och jag drack te på våra långa skidutflykter. Det smakar så gott! Lilleman var överförtjust i att servera teet till alla och späda den heta vätskan ut med snön. Vår lille kemist!
Kamerans batteri dog ungefär 20 minuter in i promenaden, så det blev inga bilder efteråt. Finns det ett sätt att hindra det från att hända i kylan? Hur gör ni?
På söndag var det pulkaåkning…
…kvällspromenad med pannlampor i mörker på golfbanan – det närmaste man kunde komma skogen med barnvagnen…
och så Farsdagstårta såklart